Från AI-frustrerad till AI-besatt (och varför duktiga AD:s inte behöver oroa sig)

Detta är en svensk version av min artikel på Medium, som finns att läsa här!

Animation av AI-genererad bild, gjord i två steg av mig i Midjourney

I sommar har det varit jag och Midjourney.

Jag har gått från AI-frustrerad till AI-entusiastisk. Ok, AI-besatt kanske.

Det har tagit otroligt många test (och då menar jag MÅNGA), upprepade påfyllningar av credits och oändliga konversationer med ChatGPT om hur jag ska få till exakt det jag vill, och samtidigt undvika den där typiska AI-looken.

En av mina största styrkor som AD har alltid varit att jag ser slutresultatet tydligt i mitt huvud redan från start. Jag har också så många kreativa idéer att jag aldrig kommer hinna genomföra ens en bråkdel av dem under min livstid. Men det svåraste med att jobba som Art Director är att acceptera att det nästan alltid finns ett glapp mellan hur jag ser det framför mig, och vad som faktiskt blir möjligt. Mest p.g.a. saker som budgetar och tidsramar.

Så när jag efter mycket hårslitande äntligen började få ut bilder som faktiskt låg väldigt nära min vision var det kört. Jag var fast. Jag satt uppe halva nätterna och finjusterade prompts, testade om och om igen, och diskuterade detaljer med ChatGPT (skällde absolut också en del i frustration på Chattis, mycket p.g.a. AI:s bild av en “normal kvinna” som gör att man aktivt måste prompta emot stora plutiga läppar, fräknar, babydollögon och Barbie-hud).

Bild skapad av mig i Midjourney

Varje gång jag körde en ny prompt och såg bilden börja laddas… så fick jag lite hjärtklappning. Tänk om detta blir den perfekta bilden?!

(Spoiler alert, 100% perfekt är fortfarande sällsynt, men verktygen förbättras verkligen dag för dag och det gör mig orimligt pepp inför framtiden)*

Bild skapad av mig i Midjourney

Vad jag lärt mig

Midjourney (och andra AI-verktyg) har blivit galet bra. Och övning ger verkligen färdighet.

Men det viktigaste jag insett är kanske ändå detta:

Duktiga Art Directors behöver inte vara rädda för att AI ska sno deras jobb.

Tvärtom: AI har öppnat dörrar som tidigare varit stängda.
Helt plötsligt kan jag, en frilans-AD i Stockholm, “anlita” världens bästa fotografer, stylister och modeller och anordna en svindyr plåtning på en exotisk plats var som helst i världen.

Eller göra en 3D-modell av ett objekt som bara existerar i min hjärna och få det att studsa långsamt nedför en backe, bara genom att skriva en perfekt prompt (en prompt som tog mig många timmar att finslipa, men ändå till slut bara en enda prompt).

Bild skapad av mig i Midjourney

Nyckeln är (som alltid) att naila briefen

Den kreativa processen är samma process som jag alltid följt:

• Researcha och identifiera problemet (vad behöver göras och varför?)

• Moodboarding och brainstorming

• Landa i en tydlig vision för slutresultatet

• Översätta visionen till en kreativ brief, som tydligt beskriver vad jag vill uppnå, inklusive detaljerad information om saker som ljussättning, skuggor, känsla och stämning, kamerainställningar och linser (här kommer ChatGPT in som en perfekt kreativ partner att diskutera med!), färger, modellers uttryck och poser, styling och attribut, staging och rekvisita.

Den enda skillnaden är att jag briefar Midjourney istället för ett team av andra kreatörer.

(För att vara tydlig älskar jag att jobba med andra människor. Det är en av de bästa delarna av mitt jobb, mycket roligare än att sitta själv och prompta. Men nu är AI här, och det är också mitt jobb att kasta mig ut och utforska alla möjligheter som det för med sig för oss kreatörer).

Bild genererad och sedan animerad av mig i Midjourney

Men… om “vem som helst” nu kan skapa vad som helst, behövs vi kreatörer ens?

Jag tror svaret är: 100% ja. Iallafall inom en överskådlig framtid.

Vem som helst kan köpa penslar och måla en tavla. Men alla kan inte bli konstnärer.
Vem som helst kan lära sig Photoshop. Men alla kan inte bli en riktigt bra designer.

För det handlar inte bara om verktyg.
Det handlar om det kreativa ögat.
Om erfarenhet.
Och inte minst om att kunna koppla en bakomliggande strategi till en kreativ vision som fungerar: att identifiera ett problem och sedan lösa det med en riktigt smart, visuell idé.

Jag blir fortfarande förvånad över hur mycket dåligt AI-genererat innehåll det finns där ute (och ännu mer förvånad över hur många som inte verkar se skillnaden).

Riktigt bra kreatörer med fingertoppskänsla för design och visuella uttryck kommer alltid behövas – det är bara verktygen som förändras.

---

* Här känner jag att jag behöver nämna grejen med AI-förvrängning och glitchar. Det är verkligen SÅ mycket bättre än bara för ett år sedan, men det händer fortfarande relativt ofta. Det kan vara ganska sneaky: först tror man att man genererat en perfekt bild, men när man börjar titta närmare på detaljer upptäcker man plötsligt en förvrängd örsnibb, en halv sko eller ett extra finger. Det händer oftast när man genererar flera människor i samma bild, eller lite mer komplexa miljöer, och det gör mig fortfarande väldigt nervös.

När jag genererar AI-bilder för riktiga kundprojekt ber jag alltid om mer än en second opinion för att inte missa något. Och om det är en glitch som jag inte kan fixa på ett bra sätt själv med Photoshop eller Higgsfield/Midjourney anlitar jag en duktig retuschör – ett jobb som ironiskt nog alltid står överst på listorna över de jobb som snabbast kommer att bli ersatta av AI. Jag skulle inte vara så säker på det! Det kommer att finnas mängder av små förvrängningar att fixa till, åtminstone inom den närmaste framtiden.

Exempel på Midjourney-bild som jag blev jättenöjd med vid första ögonkastet, innan jag tittade närmare och upptäckte en förvrängd örsnibb och nästipp, en halvkonstig häst och en man som står mitt i ett staket.